Report

Kris och risk i det heterogena samhället

Authors/Editors

No matching items found.



Research Areas

No matching items found.


Publication Details

Author list: ÖHMAN S, OLOFSSON A, ÖHMAN S, OLOFSSON A

Publisher: Mid Sweden University

Place: Östersund

Publication year: 2009

ISBN: 978-91-86073-38-1


Abstract

Rapporten behandlar hur risker, säkerhet och olyckor upplevs, värderas och bedöms av olika grupper i samhället. Syftet har inte enbart varit att kartlägga den enskilda medborgarens värdering och skattning utan att även möjliggöra förebyggande arbete i konkreta situationer. Befolkningens heterogenitet i termer av kön, ålder, ursprung, funktionshinder och sexuell läggning har fokuserats just för att förbättra samhällets förmåga att hantera risker och förmedla riskkommunikation till olika grupper. Med heterogenitet menar vi att invånarna skiljer sig från varandra i termer av resurser, värderingar och erfarenheter. Inom projektet har två huvudstudier gjorts; en med nio kvalitativa fokusgruppintervjuer med människor från olika grupper bland den svenska allmänheten. Selektionskriteriet för grupperna var heterogenitet. Den andra studien var en enkätstudie där urvalet bestod av 3 000 personer boende i Sverige i åldern 16-75 år, uppdelat på tre slumpmässiga underurval: 2 000 personer i hela riket, svarsfrekvens 59 %. 750 personer i församlingar med hög andel personer med utländsk bakgrund, svarsfrekvens 36 %. 250 personer i glesbygdslän, svarsfrekvens 55 %. Urval 2 och 3 gjordes för att säkerställa att tillräckligt många personer med utländsk bakgrund och personer boende i glesbygd ingick i urvalet. Enkäten bestod av ett stort antal frågor om t.ex. riskuppfattningar, riskkommunikation, riskbeteende, värderingar, resurser och olika typer av bakgrundsvariabler. Våra resultat visar att heterogenitetsgrunderna i varierande grad spelar roll för förståelsen av människors riskuppfattningar, riskkommunikation och risk- eller säkerhetsbeteenden. De undersökta grupperna upplever olika risker på olika sätt, vill ha varierande typ av riskkommunikation och har också skilda riskbeteenden. Dessa resultat kvarstår även om man tar hänsyn till värderingar, sårbarhet, kön och inkomst och illustrerar vikten av att ta med heterogeniteten i samhället vid studier av risker för att synliggöra de variationer som finns i samhället. Utifrån intervjustudierna kan vi dra slutsatserna att människor förstår risk utifrån sina egna erfarenheter och vardagshändelser, samt att när det gällde nya risker, t.ex. kärnkraft och klimatförändringar hade de studerade grupperna olika strategier för att hantera och leva med dessa. Med utgångspunkt i teorin om risksamhället har en modell av riskuppfattningar med två dimensioner konstruerats; kontroll–fatalism och lokalt–globalt. Att gruppera människor enligt dessa föreslagna dimensioner kan vara ett sätt att öka vår förståelse för att olika grupper av allmänheten kan ha samma uppfattning om en specifik risk, men denna uppfattning är grundad i olika kontext. Detta stämmer också vad gäller riskförståelse, att de intervjuade förankrade sin förståelse för olika risker mot å ena sidan riskens betydelse för mig personligen eller oss kollektivt, och å andra sidan hur risken upplevdes i relation till här lokalt eller där globalt, alltså en rumslig förankring. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten visar på behovet av att i större utsträckning beakta befolkningens heterogenitet i det riskförebyggande arbetet. Rapporten avslutas med sex stycken råd för en förbättrad riskkommunikation.


Projects

No matching items found.


Keywords

No matching items found.


Documents

No matching items found.


Last updated on 2017-05-10 at 23:26