Other
Larmoperatörskluster: Organisering för samverkan i vardag och kris

Authors/Editors
No matching items found.


Research Areas
No matching items found.

Publication Details
Author list: Petridou, Evangelia;Sparf, Jörgen
Publication year: 2019
ISBN: 978-91-7383-953-2

Abstract

Centralt i Stockholm arbetar en larmoperatör från vardera sju organisationer samlokaliserat i ett så kallat samverkanskluster. Syftet är att snabbt kunna skapa en gemensam lägesbild vid händelser som kräver samverkanslarm. Utvärderingen, som pågick från sep. 2016 till dec. 2017, beskriver klustrets verksamhets- och organisationskonsekvenser samt betydelsen av de sociala relationerna i klustret.

;

Inom projektet ”Vardagssamverkan” samlokaliseras en larmoperatör vardera från SOS-alarm, Polisen, Storstockholms brandförsvar, Södertörns Brandförsvarsförbund, SL Trygghetscentral och Trafik Stockholm i ett så kallat samverkanskluster som ligger i ett bergrum under Johannes brandstation i centrala Stockholm. Syftet med samverkansklustret är att skapa en gemensam lägesbild vid händelser som kräver samverkanslarm. Det ska uppnås genom snabbare informationsdelning och effektivare koordinering av insatser och resurser. Verksamheten i klustret bedrivs under vissa tider på dygnet samt vid planerade händelser och händelser som kräver särskild samverkan.

Målet med utvärderingsstudien är att identifiera och problematisera organisatoriska och verksamhetsmässiga konsekvenser som klustret medför. Syftet är att kunskapen från studien ska bidra till fördjupad förståelse av samlokaliserad (larm)operativ verksamhet, men också att kunna användas praktiskt i utvecklingen av klustret och av liknande initiativ och verksamheter. Studien genomfördes som tre integrerade delstudier och en fokuserar på en aspekt vardera av klustret: Verksamhetskonsekvenseroch då särskilt teknikanvändning och informationsutbyte, organisationskonsekvenserför de deltagande organisationerna och personalen samt de sociala relationernai klustret ur ett nätverksperspektiv. Data samlades in från september 2016 till dec 2017 genom observationer, intervjuer och en enkät.

Den första delstudienvisar att klustret är en komplex informationsinfrastruktur där operatörerna har god kapacitet att upprätthålla ett hyper-operativt fokus som handlar om hur operatörerna har en mycket god förmåga att fokusera på specifika och detaljerade aspekter av ett pågående skeende. I klustret har operatörerna goda möjligheter att genomföra olika kvalitetshöjande åtgärder där information kan tillföras och därmed komplettera befintlig informationsbas. Vidare har aspekter påvisats kring hur operatörerna klarar av att hantera osäkerheter och samtidigt bidra till en stegvist utvecklad händelsekonstruktion. Därtill har det i dessa sammanhang viktiga begreppet lägesbild belysts.

I den andra delstudienredogör vi för hur personal från de deltagande aktörerna uppfattar klusterverksamheten i relation till sina yrkesroller, sina respektive verksamheter och sin egen organisation. Alla personer som har ingått i studien är generellt positiva till samverkan. Klustret utmaningar handlar i stor utsträckning om att de olika aktörerna har skilda rutiner, logiker och kulturer. I normalfallet ingår samverkan i organisationernas verksamhet och är en rent professionellt och tämligen instrumentell fråga. När larmoperatörerna däremot ska sitta i samma lokal blir vissa skillnader mellan organisationerna tydliga och ställer dessa för nya utmaningar inom samverkan.

De tre problemkategorier som vi har identifierat är (i) bemanningsfrågor där osynkroniserade skifttider och varierande personalrotation orsakar viss friktion i verksamheten; (ii) arbetsmetodersom pekar på avsaknaden av en utarbetad och etablerad klustermetodikmed systematisk utvärdering, uppföljning och utvecklingsprogram samt att variationen är stor gällande integrationen av klustreti respektive organisation; (iii) inställningen till klustret där skillnader i förståelsen av klustrets syfte och i att operativt jobba skarpteller inte framträder som viktiga. Skillnaderna i inställning till klustret kan höra ihop med vilka värden man förväntar sig stärkas av klustret: kärnvärden(samverkan som norm) policyvärden(klustret som samverkansform) ellersekundära värdenslutligen (effekt och nytta av klustret utanför organisationerna).

Syftet med den tredje delstudienär att förstå hur medlemmar från olika organisationer arbetar tillsammans för att öka kvaliteten inom akut räddning och undsättningsom offentlig tjänst. Här tar vi fasta på det relationella sammanhang som bildas när aktörernas larmoperatörer samlokaliseras. Operatörerna i klustret kan sägas bilda ett avgränsat, litet socialt nätverk. Delstudien är särskilt inriktad på vilka som är de mest centrala organisationerna i samverkansklustret och hur det påverkar arbetet samt vilka kvaliteter som operatörerna sätter värde på hos sina kollegor.

Vi vet från tidigare forskning att även om nätverksstrukturer förväntas vara ”platta” och icke-hierarkiska, agerar de i skuggan av ordinarie makt- och beslutsordningar, vilket innebär att det finns de factomaktskillnader som gör vissa deltagare i nätverket mer inflytelserika eller viktigare än andra. För att se om aktörernas strukturella betydelse är statistiskt signifikant utifrån typ av organisation och om de ”arbetar skarpt” i klustret, det vill säga fattar operativa insatsbeslut, analyserade vi deras respektive centralitet relaterat till dessa två variabler som oberoende.

Det står helt klart från analysen att de variabler som vi satte upp i hypoteserna inte påverkar aktörernas centralitet. De organisationer som bidrar med mest information till varandra tycks alltså vara Polisen, SOS Alarm och Trafik Stockholm.

Det fanns med andra ord inga hierarkier eller betydande maktskillnader. Men detta är faktiskt inte särskilt överraskande då operatörerna i klustret inte har några egentliga mandat att fatta strategiska beslut eller att allokera resurser, utöver fältenheter i några fall. Tanken med att arbeta mellanorganisatoriskt är att dela information och att samordna insatser vid olika larm som kräver samverkan, inte att utöva inflytande på varandras beslut i någon riktning.

Resultaten från den sociala nätverksanalysen bekräftar det som framkom under intervjuerna, nämligen att vem operatörerna vänder sig till för information vid ett larm beror på vilken slags händelse det rör sig om. Å andra sidan betonades i flera intervjuer att om vissa aktörer inte bemannar klustret är det tveksamt om klusterverksamheten går att genomföra meningsfullt. Vår analys bekräftar detta och visar att när alla aktörer är på plats har alla ”nytta” av varandra och samarbetar på ett icke-hierarkiskt sätt. Inte heller spelar det någon roll för centralitet att vissa organisationer inte jobbar skarpt i klustret, något som en del operatörer i intervjuerna ser som problematiskt.

En av de mer praktiska frågorna som vi utgick ifrån var om någon aktör är så central i klustret att nätverket inte skulle hålla ihop om denna aktör togs bort ifrån klustret. Enligt analysen finns ingen så central organisation.

Ett initiativ som klustret är värt all respekt eftersom målet är att öka kvaliteten i samverkan för att därigenom förse samhället med bättre räddnings- och undsättningsservice. Det finns dock ett par grundläggande problem med initiativet. Det första är att idén om en fysisk samlokalisering tycks ha fått företräde framför utvecklingen av den faktiska verksamheten. När det gäller utveckling av verksamheten i klustret har det förvisso funnits en förankringsprocess under projektets pilotomgångar och återkommande diskussioner om verksamheten genom operatörsforum, styrgrupp, utvärderingar och så vidare. Men varje organisation har mer eller mindre själv fått bestämma hur man ska arbeta i klustret och med vilka frågor.

Ett andra grundläggande problem är den spridda bilden av vad klustret är och hur man som operatör ska arbeta där. Även om det i projektdokumenten finns beskrivet vad målen med klustret är, och vissa instruktioner finns om hur samverkan ska gå till där, så framkommer det mycket tydligt i vår studie att operatörerna har väldigt olika förståelse av vad klustret är och vad man ska göra där.

Vi uppfattar att dessa grundläggande problem har två orsaker. Den första är att det varken finns någon förankrad bild av vad klustret ska vara, eller en gemensam verksamhetsmetodik och gemensamma instruktioner för hur operatörerna ska arbeta i miljön. Den andra orsaken är att klustret drivs som ett projekt. Det finns på grund av det ingen gedigen vilja hos alla deltagande aktörer att utveckla verksamheten på ett sätt som skulle kunna driva klustersamverkan framåt.

Utifrån studiens resultat lämnas i avsnitt 5.3 en rad rekommendationer för eventuella liknande etableringar på andra platser i Sverige.


Projects
No matching items found.

Keywords
No matching items found.

Documents
No matching items found.