Report
Inventering av psykiskt funktionshindrade samt livskvalitetsundersökning i Jämtlands län 2005

Authors/Editors
No matching items found.


Research Areas
No matching items found.

Publication Details
Author list: Åkerström, Bengt
Publisher: FoU Jämt
Place: Östersund
Publication year: 2008

Abstract

Utifrån kritik från Socialstyrelsen och Länsstyrelsen att kommunerna inte hade tillräckligt god kunskap om målgruppen psykiskt funktionshindrade, bristande samordning med den landstingsstyrda psykiatrin samt kommunernas egna önskemål om bättre kunskap, genomfördes en länsövergripande inventering av psykiskt funktionshindrade i Jämtlands kommuner under 2005. Syftet var att kartlägga personer med psykiska funktionshinder och deras behov, utveckla uppsökande verksamhet, identifiera gråzoner, ge underlag för att utveckla samarbetet kommun – psykiatri samt ge möjlighet till kommunvisa jämförelser. Som en del av inventeringen skulle också en livskvalitetsintervju göras med ett urval av de identifierade personerna. Kartläggningen genomfördes i enlighet med en målgruppsdefinition och inventeringsmodell föreslagen av Socialstyrelsen med ett enkätförfarande riktat till uppgiftslämnare inom olika berörda myndigheter. Enkäter lämnades till kommunernas vård och socialtjänst, psykiatrin, primärvården, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Enkäterna innehöll frågor om insatser och behov från respektive instans samt i vilken mån de var tillfredsställda. Livskvalitetsundersökningen genomfördes i form av personliga intervjuer med instrumentet Lancashires livskvalitetsprofil på ett slumpmässigt urval ur gruppen med klarlagd diagnos. Undersökningen har utifrån sitt syfte om kartläggning gett information om 454 personer där uppgift om relevant diagnos gått att belägga (i rapporten benämnda Grupp 1). Detta utgör 75 % av det förväntade antalet med psykiska funktionshinder (0,6 % av befolkningen). Personerna i Grupp 1 inrapporterades i huvudsak från psykiatrin och socialtjänsten. Av denna grupp var drygt en tredjedel inrapporterade av psykiatrin eller annan myndighet men inte av kommunerna. Detta kan tolkas som att dessa personer och deras behov inte var kända hos kommunerna vid inventeringstillfället. Utöver detta har också uppgifter om 329 personer som av handläggare bedömts ha sådana problem att de hör till målgruppen/har liknande behov (i rapporten kallade Grupp 2) men där diagnos eller kontakter med psykiatrin inte kunnat verifieras, kommit in. Dessa personer var i huvudsak rapporterade från socialtjänsten. I båda grupperna var det en övervikt av män. Medelåldern var 51.4 år i Grupp 1 och 52.5 i Grupp 2. I båda grupperna bodde drygt två tredjedelar i egen bostad. Endast omkring 30 % av dem i arbetsför ålder i båda grupperna hade uppgifter om att de hade arbete eller deltog i organiserad sysselsättning. Medicinering och läkarkontakt var de vanligaste insatserna från psykiatrin medan kommunal hälso- och sjukvård och stöd i eget boende var vanligast i kommunerna. Sammanfattningsvis bedömde både psykiatrin och kommunerna behovet av ytterligare stöd till målgruppen (Grupp 1) som stort. Intervjuundersökningen om livskvalitet har trots ett högt (delvis förväntat) bortfall gett en fördjupad bild av målgruppens behov och syn på sina livsförhållanden. Intervjupersonernas (n = 56) sammanfattande skattningar av olika livsområden visade att man var relativt nöjd med sin livskvalitet med medelvärden på 4 och 5 på en sjugradig skala. Minst nöjd var man med sin ekonomiska situation medan några av de områden man var mest nöjd med var fritid och säkerhet. Som förslag till åtgärder utifrån inventeringens resultat noteras behov av ökade resurser för utredningar (bl.a. utifrån Grupp 2), vikten av uppsökande verksamhet, utveckling av mer varierat utbud av sysselsättning och tydlighet kring ansvaret för samordningen av insatser för personer med psykiska funktionshinder.


Projects
No matching items found.

Keywords
No matching items found.

Documents
No matching items found.